Stadgar

Características Estocolmo
eller Särdrag i Stockholm

Álava är den modell som ligger till grund för vår förening.

Av naturliga skäl har vi valt att tillsvidare träffas hemma hos varandra. Man kan säga att vår Txoko är av mobil karaktär och följer middagens värd.

Posten Semanero har vi döpt om till Mesero (månadsansvarig) som bättre stämmer överens med våra möjligheter att ordna gemensamma träffar.

Då tävlande har en tendens att dominera unga mäns umgänge i allmänhet, och delar av vår umgängeskrets i synnerhet, har vi valt att helt förbjuda all form av tävlande inom vår Txoko.

§1.
Föreningen består av 5 medlemmar.

§2.
Vi skall genomföra minst 5 st Txokomiddagar per år enligt rullande schema. Kvällens värd, El Mesero, får bjuda in en gäst och skall även ansvara för menyns utformning.

§3.
Officiella Txokokvällar är endast öppen för män.

§4.
När tillfälle uppkommer skall vi genomföra en gemensam Gastronomisk resa med respektive flickvänner och fruar.

§5.
Inga världsdelar skall uteslutas i matlagningen.

§6.
Värd står för matinköp. Gäster tar med vin.

§7.
Ingen form av tävlande får överhuvudtaget inte förekomma på Txokokvällarna.


Björn Ahrenby
Calle Brensén
Robert Forslund
Frans Rensfelt
Klas Waldenström

II -Les Moules sont arrivés

Franska för nybörjare hos Klas

Dags att bita i det karamelliserade äpplet och ge sig i kast med det franska köket. Tänk smör gåsfett, rödvin och en välknuten kryddbukett och du är en bra bit på vägen. Till denna vår andra sammankomst hade Klas knåpat ihop en meny med franska klassiker av det inte allt för komplicerade slaget. Nyss hemkommen från Bretagne var det givet att musslorna skulle få en huvudplats. Där hade han varje morgon spanat ut på de små traktorerna som tuffade ut på de torrlagda sandbankarna för att skörda årets första musslor från höga stolpar som normalt göms av tidvattnet. Inne i den lilla bretagnska byn ropade handkrivna griffeltavlor ut budskapet: Les moules sont arrivés!

Meny Txoko II

Gåsleverpaté på smörstekt brödskiva med karamelliserade äpplen

Moules à la Johanna med gratinerad saffransomelette

Granité på gröna äpplen med en skvätt Calvados

Coq au vin med sina tillbehör

Crème Brulée med en droppe Pastis

Franska restauranger gillar sina klassiker och dessa maträtter går att hitta hos mången krögare. Men nyckeln till framgång sitter i utförandet, något som vi blev varse i ett tufft pass i det trånga köket på Hallandsgatan. Kvällens gäst var nyblivna pappan Adam Berg som prompt blev satt på att hacka vitlöken.

Musslorna blev en omedelbar fullträff – inte helt otippat eftersom receptet kommer från tidigare årets kock-vinnaren Rikard Nilsson som även jobbat på legendariska 80-talskrogen Johanna. Recept: http://www.aretskock.se/recept_utskrift.asp?recId=1107:

Även äppelgranitén blev en succé. Den snabblagade granitén (en slags sorbet) blev en utmärkt smaklöksrensare mellan musslor och tupp. Frisk fräsch och med en skvätt calvados som på franskt manér ”väcker liv i” granitén såväl som i Txokogänget.

Klas: - Trots att det är en gryta förtjänar Coq au vin definitivt en plats på finmiddagen. Hemligheten sitter i presentationen och (som det bukar heta) i såsen. Numera gör jag Coq au vin på ungefär samma sätt som en tjusigare Boef Bourgignon, vilket betyder att jag föredrar att koka fågeln i serveringsklara styckdelar i rödvin och fond på låg, jämn värme i ugnen under lång tid. Grönsakerna däremot tillreds separat för att inte ”gegga till” rätten och tillsätts precis innan servering. På det sättet får man en Coq au vin som inte skäms för sig på tallriken. Såsen är som sagt nyckeln till framgång: Vinbuljongen ska silas och kraftigt reduceras efter det att fågelbitarna är klara så att man får en koncentrerad och trög sås. Tillsättt de frästa champinjonerna till såsen några minuter innan servering så att dessa tar smak, lägg upp fågeln, de karamelliserade lökarna, pancettatärningar och krispiga morötter på en spegel av såsen och voila, en tupp som heter duga.

Fullständigt recept kommer snart:

(Tips: majskyckling ger en modernare tappning av rätten och är lättare att hitta än tupp. Jag brukar laga rätten med enbart majskycklingklubbor, en per person. Då blir alla bitarna likadant tilllagade och presentationen blir super!)

Mental anteckning: Måste vidarutveckla musslorna. Kanske med knivmusslor?